Identitet på nätet -
blondinbella.se
Isabella Löwengrip skriver i sin blogg (blondinbella.se) om sitt liv och sin karriär där hon driver ett flertal bolag, är delägare i en mängd företag, skriver böcker samt föreläser och utvecklar nya skönhetsprodukter genom ett eget märke. I denna metablogg kommer Isabella Löwengrip Spångbergs blogg ”blondinbella” att granskas ur ett genusperspektiv och därigenom kommer det att undersökas hur hennes identitet skapas genom bloggen. Hennes liv består i mångt och mycket av karriären, men sedan giftemål och barnafödande under 2013 handlar bloggen i stor utsträckning även om detta liv. Jag kommer att fokusera på hur Isabella framställer sig själv, vad som framställs och hur en identitet kommer till uttryck genom ett förmedlande av sig själv till andra.
Foto hämtat från blondinbella.se
Framställning av sig själv
Isabellas blogg har många läsare, vilket gör att det hon förmedlar får ett stort inflytande hos olika människor. Bland annat driver Isabella starka politiska åsikter, hon har uttalat sig om allt ifrån att det inte finns klasskillnader i Sverige till att feminism är ett påhitt som inte behövs i Sverige, som hon anser vara jämställt. Detta är mina subjektiva uppfattningar om hur jag har tolkat Isabellas framställning av sig själv och sitt liv i sociala medier.
Genom medierna förmedlar Isabella sin syn på olika samhällsfrågor, vilka även sprids till de många följare hennes blogg har. Internetanvändningen är den stora förmedlingscentralen, där personliga tankar, uppfattningar och värderingar formuleras och predikas. Följande citat har jag använt mig av för att exemplifiera Isabellas sätt att uttrycka sig i olika samhällsdebatter:
”Jag skulle istället säga att feminismen visar vilsna tjejer en felaktig bild av Sverige. En bild där det är synd om oss kvinnor, att vi alla är orättvist behandlade. Att män vill våldta oss. Att män inte vill ha oss i styrelser. Att vi måste stå upp till kamp, jämt. Jag har mött kvinnor som till och med vill amma sitt barn men tycker att ”rätt ska vara rätt” och delar upp matandet med ersättning med sin sambo ”bara för att” (då har det gått för långt). Feminismen har ingenting mer att göra i Sverige. Enligt mig är ni klara här. Ni borde blicka utåt och hjälpa till med grundfrågor i länder där tillexempel kvinnlig rösträtt inte är lika självklart. Då gör ni nytta, på riktigt. Att hitta på frågor som ni gör i nuläget, eller slå in öppna dörrar hjälper ingen.” ( http://blondinbella.se/2014/02/page/7/ )
Bland dessa uttalanden drar Isabella paralleller till sitt eget liv, hur hon enligt sig själv har vässat armbågarna och slagit sig fram bland männen på karriärstegen och på så sätt uppnått både respekt och makt. Dessa markörer kan ses som den grund vilken Isabella står på och utgår från i sin uppfattning om sig själv och i viss mån andra. Bloggen blir ett forum där identiteten får chans att utvecklas och förstärkas genom att bygga vidare på denna grund. Thomas Johansson (2013, 192) beskriver hur det reflexiva jagprojektet som är typiskt för detta nutida historiska sammanhang, påverkar individens identitetsskapande på så sätt att det ställs ökade krav på att ständigt kunna anpassa sig till situationer som alltjämt förändras, med särskild hänsyn till att individen ges fler valmöjligheter idag. Johansson (2013,193) beskriver hur det krävs ett aktivt förhållningssätt till sin identitet och sin livstil. Detta gör Isabella genom att använda sin blogg som ett redskap för att nå ut till sin publik, med både åsikter och synpunker, men även med sina produkter som hon lanserar lite närsom. Det vill säga att Isabellas identitet genom bloggen inte enbart är förlagd åt nätet, utan hon är även aktiv i det "verkliga livet", genom sin karriär. Isabellas jagprojekt finns både på nätet, och i "verkligheten", det är inga vitt skilda ting. Det är svårt att veta vad Isabella väljer att inte dela med sig av sitt liv i sin blogg. Min uppfattning är att hon framstår som frikostig med både sitt privatliv och sin karriär, dock finns det med all säkerhet en mängd saker som hon väljer att anonymisera. Detta innebär att Isabella genom sin blogg innehar makten att välja vad som ska framkomma och inte, men det hon däremot inte rår över är alla läsares reaktioner som vad jag har sett i många fall är negativa gentemot hennes olika utspel i rådande samhällsfrågor.
Hur en identitet kommer till uttryck
"Hur vi klär oss avspeglar vilka vi vill vara, hur vi ser på oss själva och hur vi vill bli sedda." (Hwang & Frisén 2011, 28) Detta citat kan tolkas som att iklädandet är något som både är något fysiskt och psykiskt. Klädesplagg och attribut smälter samman i en identitet, där utseendet och personligheten går hand i hand. Dett är något som jag tror är en stark del i Isabellas framställning av sig själv, då hela uppbygnaden av fasaden är mycket enhetlig.
Hwang och Frisen (2011, 198) förklarar vilka möjligheter det finns för den som har råd, att omvandla sin identitet och att skapa sig själv. I Isabellas blogg framkommer det att hon själv har jobbat hårt för att uppnå det hon vill, vilket jag tolkar som något liknande självständighet, makt, och inflytande. Vidare förklarar Hwang och Frisén (2011, 202) hur identitet skapas genom individens engagemang, att det är ett pågående projekt att utveckla sin identitet. Min uppfattning är att Isabella framställer en positiv bild av sig själv, och sitt liv något hon även är öppen med, då hon anser att det inte är till någon hjälp att vara negativ. Maria Wiklund och Carita Bengs 2012, (29) beskriver hur många unga kvinnor ofta målar upp en framgångsrik fasad för att framstå som maktfulla, vilket kan tas i beaktande i Isabellas liv som är starkt knutet till det publika. Genom blogginläggen skapas det debatter från både läsare som sympatiserar med Isabellas åsikter, men även starka opponenter. Diskussionerna förs inte sällan även i andra medier, då det ofta är ämnen som berör många människor.
'
Hwang & Frisén (2011, 203) beskriver hur skapandet av en identitet är ett individuellt projekt, där frågan om "vad detta kan ge mig", är central. Isabella framställer sitt liv som det bästa tänkbara livet, genom att förmedla en positiv och rättfärdig bild av sig själv med mottot att ingenting är omöjligt. Förutsättningarna för att skapa sin identitet är dock komplexa då det finns ett brett spektra med olika identiteter. Hwang & Frisén (2011, 203) ger exempel på hur kvinnlig identitet som förr brukade vara kopplad till hem och barn, är något som idag inte är lika självklart. Isabella visar genom sin blogg hur hon försöker kombinera sitt arbete med sitt liv som fru och mor, både med hjälp från sin make samt genom olika hjälpmedel i hemmet, till exempel med städerska och hundrastare. Detta kan verka som exempel på hur Isabella på sitt eget sätt försöker bevara och upprätthålla en traditionellt kvinnlig roll, vilken hon gärna vill förmedla till sina läsare, samtidigt som hon vill framstå som en självständig individ med en karriär.
Hällgren (2012, 17) förklarar att förhållandet mellan sig själv och andra är viktigt både för att bli medveten om sig själv och om sin identitet, samt för att kunna definiera ”den andre”, det vill säga objektet. Eftersom kvinnor är underordnade män, blir de således automatiskt objekt, alltså den andre (Hällgren 2012, 18). Något som är mycket tydligt i Isabellas framställande av sig själv, är viljan att leva upp till normen av vad som betraktas kvinnligt, och hur könsroller bör efterlevas. Detta i sig är inte konstigt, de handlingar och symboler som bekräftar den egna könsidentiteten faller sig naturligt för många, och att leva upp till normen och däri bli bekräftad kan inge trygghet och paradoxalt nog även frihet (Hwang & Frisén 2011, 61). Genom sin blogg symboliserar Isabella den normativa ideala individualiserade feminiteteten , genom att visa att hon står upp för sig själv, och därmed bli ”visible”, synlig (Wiklund & Bengs 2012, 29). Vad som ännu är oklart är hur och om denna synlighet påverkar Isabella nu, eller kommer att påverka i framtiden. Men utifrån bloggen att döma är denna synlighet väldigt viktig i skapandet av en identitet, i vilken det verkar ligga mycket arbete bakom.
Källförteckning
Frisen, Ann och Hwang, Philip (2011) Ungdomar och identitet.
Hällgren, Camilla (2012) Gendered Other - Hidden Girl, Invisibel Girl Ceci n*est pas une fille"
Johansson, Thomas mfl. (2013) Nya uppväxtvillkor - samhälle och individ i förändring.
Elektroniska källor
